Idag kom äntligen dagen Isabelle väntat på så länge - konserten med Kiana, Dollystyle och Theoz. Vi tog bilen in och parkerade under Annexet. Isabelle frågade om vi var framme ungefär en gång i minuten. Åka bil är bland det tråkigaste hon vet och lider verkligen under längre åkturer. Tack och lov tog denna bilfärd endast 35 min och jag körde inte fel en enda gång. Jag var så chockad över detta. I vanliga fall kör jag åtminstone fel en gång och får köra någon omväg men idag var det som om bilen visste vart vi skulle.Jag hade dock lite svårt att hitta till ingången (fanns ingen gps dit) så jag frågade två säkerhetsvakter om vägen. Isabelle blev mer och mer irriterad för var gång jag frågade och drog i mig. När vi väl hittat in till våra platser frågade jag varför hon var så arg på mig och att det var lite tråkigt eftersom vi var iväg på något roligt tillsammans. Hon svarade "mamma, jag tycker inte om att vara bland massa människor med dig eftersom du är så pinsam. Du vet inte vad du ska göra eller vart vi ska gå och frågar alla hela tiden". Isabelle skäms för första gången för sin mamma. Som är så cool 😎 Konserten drog igång men jag hade lite svårt att fokusera på den eftersom det var så mycket som hände runt omkring. Ljudet var helt ok från scenen, men jag hade en övertaggad mamma precis bredvid mig som skrek och hoade precis hela konserten. Så mycket att jag lite diskret fick hålla för ena örat. Hon sjöng med till precis varenda låt och jublade i den högsta ton hon kunde få till. Skitjobbigt, men vad skulle jag göra? Jag vill inte vara en partypooper. Förutom denna övertaggade mamma, hade jag en annan distraktion mitt framför mina ögon som var väldigt underhållande. Två pappor, en med två barn och den andra med ett barn, kom tillsammans och satte sig framför oss. Jag är ganska säker på att deras partners satt längre fram, eftersom ena pappan lämnade dottern till någon längre fram i publiken + ena hade vigselring. Men det som gjorde att jag blev så distraherad, var den attraktion som fanns mellan dessa två pappor. De kunde verkligen inte slita ögonen från varandra. Den ena pappan ställde sig upp och rättade till sina jeans lite snyggt och putade lite med rumpan och den andra kollade intensivt. De tittade på varandra under hela konserten och dansade och sjöng med i precis alla låtar. Så fort de fick läge, flyttade de närmare varandra och var väldigt nära. Min aningar späddes på ytterligare när ena pappan gjorde en armgest som föreställde en man som gör det skönt för sig själv. (vet inte hur jag ska skriva det på något bättre sätt). Ja, jag vet. läget kan vara något helt annat än jag tänker. Typ: de är redan tillsammans och går på konsert ihop, eller de är bara riktigt bra vänner osv osv. Men ena pappans ring då… nja det stämmer inte. Som ni säkert redan vet, är vi högkänsliga experter på att övertänka och jag är inget undantag. Min hjärna gick på högvarv. Det är sällan jag känt så mycket hetta i luften mellan två personer som med dessa. Tankarna gick ungefär så här: tänk om det är så att de lever med fel person, kanske till och med "fel kön". Att de faktiskt är så attraherade av varandra. Så otroligt jobbig situation för dem och alla inblandade. Jag vet inte hur många som väljer att leva med ett kön de inte egentligen är intresserade av för att upplevas "normala". Jag hoppas att de flesta idag känner att de vågar vara med den de älskar oavsett vilket kön de identifierar sig med. Isabelle var på strålande humör efter konserten vilket gladde mig. Så mysigt att få göra något på tu man hand med henne ❤️ Vad hittar du på i helgen? 🤗 Dollystyle